Så har jag just kommit hem från att ha gått omkring med en massa Grankulla hästar till beten. Var ju bra, efter all kladdkaka dom hade till oss (; Medan dom berättar om sina hästar, vilka som kommit osv nämner dom Baruk. Lång historia kort, genanta händelser har skett delvis. Och efter det, är han över allt. Inga namn nämns, de som vet händelsen vet den. Lyckos er!
Jobbet gick ovanligt snabbt. Mycket kunder fastän det vindarna var säkert 500m/min och regnet piskade (som tur som man står i skydd). Som kunder hade jag; små hesa-pojkar, gamla kärringar, inte som kunder men besökare halv berusade yngre karlar som blir inskuffade i min kärra och ett skrattanfall bröt ut. Så slutar jag tidigare, vet inte om jag fick, och chefen kommer. Han sade ingenting så jag tror jag fick ingenting för det.
Miku bad mig hälsa; hon har kört mönkkia, jag suger för jag aldrig kört något sånt, eller ens traktor. För tydligen skall jag vara en landepönde.
Vem är min Gud? (;
Godnatt mina vänner. Jag älskar er, mina läsare, mamma och pappa. Imorgon skall ni festa lugnt, ta djupa andetag och hålla om era älskade. (Ursäktar, men jag är trött och vansinnig över att jag inte får sova ut imorgon, och nästa gång jag har ledigt efter imorgon är söndag nästa vecka. Hurra)
Patu e din gud :)
SvaraRadera